bonafide_flames
Release: 2017-02-24
Bolag: Off Yer Rocka Recordings

Bonafide är den där underbara restaurangen man alltid besöker i en viss stad, den som ger en den där speciella smaken och känslan man vill ha när livet är gott. In i skivspelaren åker Flames, plattan som jag misstänker kommer smaka som det jag en gång lärde mig att älska.
Back In Flames är en vital och typisk öppning, ett pulserande sound som får mig att tänka på den tiden då D-A-D stod på sin topp. Vi fortsätter in i den svängigt struttiga Smoke And Fire med sin majestätiska refräng och snygga upplägg. Pontus Snibb har vårdat sin pipa väl och sången är så bra som man kan önska av detta kraftverk.

I Power Down plockas wah-wah:n fram och Martin Ekelund har lekstuga med sin extremt smakfulla bas. Det där lunket är kanske inte mitt favorittempo med bandet och jag ser det inte riktigt som en ”låt tre”, men när Bottle Of Jack sätter klorna i mig så är föregående låt redan glömd. Jag älskar hur Bonafide inte behöver dista på så mycket, tuffheten sitter alltid i anslaget och gitarrljudet lämnar mig längtande efter mer, mer och åter mer.
Written In Stone är en underbart brittisk pub-stänkare med souliga körer, man är här ett honky tonk-piano ifrån att få svarta blickar av avund från våra svenska stoltheter Diamond Dogs. Extra plus för det snygga twin-solot.

Niklas Matsson inleder Like It Now med sitt klassiskt raka fyrtaktskomp innan låten byggs på till en riktig feelgood-pärla. Tänk om alla rockband hade vågat ta ut svängarna som Bonafide, lira i dur för tusan! Ta en bärs, hylla livet!
Keep A Safe Distance är en av låtarna som utöver det sköna temariffet faller in i mängden en aning och lever på ”hög lägstanivå”-vågen, innan Gotta Go kommer in med ett riktigt maffigt riff och ett alert och kreativt trumspel. Jag älskar när Bonafide går ur sitt mer bekväma groove och firma Pontus Snibb/Anders Rosell får lira lite mer frenetiskt.
Flipside Groovin’ tar oss tillbaks till ett 70-tal där man tog sig tid att vända på singeln och njuta av den förhoppnings mindre radioformaterade b-sidan. Refrängen bjuder återigen på ett snyggt körarrangemang och jag får av någon anledning en väldig lust att lyssna på Grand Funk Railroads mer rockiga dängor.

Plattan avslutas med något så ovanligt som en nästan åtta minuter lång låt från detta gäng. Under Your Spell är ett tungt och malande bluesnummer där Snibb verkligen får gospel-feeling. Vid femminutersmarkeringen går han loss tillsammans med en kör, här tar det inte många sekunder innan gåshuden är ett faktum och låtens längd får sin förklaring. Den hade kunnat få fortsätta i all oändlighet, då den verkligen byggs upp till ett magiskt klimax.  Vilken superb avslutning på en rak rockplatta, helvete. Lika oväntat som välkommet.

Vad mer ska man säga om en Bonafide-platta? Alla vet att den kommer vara skitbra. Den var skitbra, det enda problemet är att man som lyssnare kan drabbas av Imperial State Electric-syndromet, det vill säga att man blir så bortskämd med extremt högkvalitativt material att man till slut tar det för givet och blir lite avtrubbad. Detta är bland det absolut bästa man kan höra i rockväg år 2017. Hoppas att få höra ett flertal av låtarna live.

Bäst: Like It Now och det mästerliga klimax vi bjuds på i Under Your Spell.
Sämst: Lägg av, nästa fråga.
Betyg: 8/10

Skribent: Viktor Skatt

Lämna ett svar

Din e-post kommer inte att synas