dark_tranquillity_2016_atoma_cover

Release: 4/11 – 2016
Bolag: Century Media

Varenda gång Dark Tranquillity släpper en ny skiva så tänker jag att det omöjligt kan vara lika bra som förra släppet. Varenda gång lyckas inte bara bandet motbevisa mig utan också överträffa föregående släpp. Atoma är verkligen inget undantag, utan snarare den starkaste demonstrationen av gruppens musik hittills.

Sin vana trogen så har man även till detta släpp valt att gå i en annan riktning soundmässigt, snarare än att följa upp det kalla och gråa från Construct. Denna gång tycks man ha lagt ner tid på detaljerna och då särskilt på Martin Brändströms keyboard, som spelar en mer central roll än tidigare. Detta leder till att gruppen kan behålla sin tyngd samtidigt som man hittar några av de snyggaste melodierna och största refrängerna i gruppens historia. Skivans fyra första spår kan mycket väl vara de starkaste låtar som bandet någonsin har gjort, där särskilt refrängen till titelspåret (albumets andra spår) etsar sig fast på hjärnan för återstoden av dagen.

Få band lyckas måla en bild av regntung himmel samtidigt som solen tittar fram i horisonten på det sätt som Dark Tranquillity gör. Att frontmannen Mikael Stanne kan anpassa sin röst efter låtarnas emotionella läge gör att de rena partierna skänker musiken ett lika stort djup som hans magnifika growl gör. Balansen mellan dessa är dessutom perfekt.

Dark Tranquillity visar än en gång att jag har fel och släpper sitt överlägset starkaste album.

Betyg: 9 / 10

Skribent: Jimmy ”JimJim” Rimsby