D_RivalSons_Munchenbryggeriet_Accessrock-17 kopia 3

23/11 2014

Stämningen på ett sedan länge utsålt Münchenbryggeri denna söndagskväll går nästan att skära i med kniv, både på grund av de högt ställda förväntningarna på Sverigefavoriterna Rival Sons, och på grund av den tryckande värmen i lokalen.
Det kan absolut vara trevligt med lite värme när man kommer in stelfrusen och nästan har blåst bort i novemberrusket på vägen dit, men när det är så varmt att man nästan väntar sig att det ska droppa kondens från taket redan innan huvudbandet gått på scen blir det lite väl hett.

 

Med senaste alstret Great Western Valkyrie i bagaget är det fem taggade musiker som efter ett western-klingande intro entrar scenen och explosivt inleder med You Want To.
Sedan följer några av Long Beach-kvartettens, som live fått tillskott av keyboardisten Todd Ögren Brooks, låtar med störst hitpotential.
All Over the Road, Wild Animal och Pressure and Time  är precis vad som krävs för att publiken och undertecknad ska kvickna till och komma ur sin söndagssega dimma och dras in i den euforiska energi de genererar.

 

Rival Sons är ett exceptionellt liveband och jag vet få sångare som förmedlar samma känsla av 110 % inlevelse som Jay Buchanan gör.
Det är svårt att inte trollbindas när den barfota Jay sluter ögonen, höjer handen mot publiken likt en lätt vansinnig predikant, och utstöter vrål som skulle få självaste Robert Plant att haja till.

 

Scott Holiday levererar bluesiga riff med sådan precision och leendet på hans läppar är så pillemariskt att hans välvaxade, spetsiga mustasch nästan borde locka sig ytterligare.

 

Det är dock först när den, av mig lite bortglömda pärlan, Torture från självbetitlade EP:n från 2011 dras av som publiken och bandet ömsesidigt taggar till på allvar och förenas i en symbios av svettigt 70-tals groove.
Det är definitivt en av spelningens höjdpunkter, och jag vill stampa takten så hårt att golvet är i riskzonen att gå sönder.

 

I vanliga fall kan jag tycka att band lätt kan ha en tendens att slarva bort låtar och släcka gnistan genom att förirra sig in i alltför avancerade jam men för Rival Sons lyfts låtarna ytterligare av den hjärtliga improvisationen, som under extranumrets första låt Soul.

 

Rival Sons två intensiva timmar på scenen är som en rysning som börjar i ländryggen, följer ryggraden och går igenom hela kroppen tills nackhåren står upp och man står där med ett nöjt flin och funderar vad som egentligen hände.

 

Setlist
You Want To
All Over The Road
Wild Animal
Pressure and Time
Electric Man
Good Luck
Play the Fool
Secret
Good Things
Manifest Destiny, Part 1
Torture
Rich and the Poor
Where I’ve Been
Tell Me Something
Memphis Sun
Get What´s Coming

 

Extranummer
Soul
Open My Eyes
Face of Light
Keep On Swinging

 

Bäst? Torture!
Sämst? Den olidliga värmen i lokalen.
Betyg? 9/10
Skribent: Royale Ågren 
Foto: Dave – fler bilder HÄR.