IMG_7808

For the English review, scroll further down.

26/1 – 2013

Den första tanke som slår mig när jag kommer in till Debaser är, ”Varför rakade jag av mig mitt ”bombastiska” skägg förra veckan?” Jag hade behövt det mer än någonsin med tanke på vilka band som spelar denna kväll.

Debaser är knökfullt, vakterna ber snällt eftersläntare att vända om i dörren då lokalen inte har plats för fler människor – en milstolpe i Malmö Debasers historia.
Att det skulle vara så mycket folk ikväll kunde jag aldrig ana då Sveriges mesta clowner i Skitarg lirar på KB samtidigt men de som är här ikväll vet vad riktig musik är.

Bombus

År 2010 släppte Bombus sitt debutalbum, Biblical, enligt undertecknat var det ett av årets bästa.
Bombus
har ett så pass unikt sound att de lyckats skapa en egen genre; Bombusrock.

IMG_7884Med endast sex låtar lyckas Bombus köra över allt och alla som befinner sig på Debaser ikväll. De går starkt ut med den Motörhead-doftande låten Raised By Pigs och redan här har de lyckats charma halva Debaser. Stora delar av publiken är fortfarande passiv, undantaget är några killar längst fram vid scenen som slänger upp nävar mot taket och skriksjunger för full hals.

Sedan kommer den där låten som höjer spelningen ett par snäpp, den där låten som ger en rysningar längs hela kroppen och studs i benen. Jag tänker såklart på Biblical – en låt som är lika genialisk som den är lång. Den må vara fantastisk på album men live är då den är i sitt rätta element. När Feffe och Matte skriker ut, ”It’s only Biblical” med röster som lätt kan associeras till Lemmy, så är känslan på topp. Att publiken stämmer in för allsång gör inte saken sämre.

Vi bjuds på två låtar från deras kommande album som släpps under året, Apparatus och Into The Fire. Dessa två visar att Bombus fortsätter med sin smutsiga rock, dock med en större variation och teknikalitet i riffen. Förväntningarna inför albumet kunde inte varit högre.

Jag är säker på att det finns en hel del i publiken som har hittat ett nytt favoritband, vilket är förståeligt då Bombus är ett av de bättre svenska livebanden inom den hårdare skolan. Hatten av för en energirik spelning.

Bäst: Biblical och Raised By Pigs.
Sämst: Att de endast spelar sex låtar.
Betyg: 8/10

Lonely Kamel

Kvällens skäggigaste band (tänk Jesus som referens) är utan tvekan norges Lonely Kamel. De levererar klassisk hårdrock blandat med en hel del inslag av stonerrock. Det går även att höra en viss likhet med svenska Graveyard och det är nog bara en tidsfråga innan de når samma status.

IMG_8014Här snackar vi en välfungernade mix av tunggung och långsam, sugande blues där resultatet är väldigt bra tack vare en grym balans av ljudet.
Shake It With The Devil introducerar en Zeppelinaktig-bluesboogie, medan den långsamma, grooviga You’re Hot får den nu snäppet varmare publiken att headbanga av glädje.

Speciellt ”glädjefylld” är en kille med lite för mycket alkohol i kroppen och lite för lite vett att bete sig som folk – övriga åskådare utväxlar blickar i samförstånd över att ”det är ändå en rockkonsert” där han far fram. Oförlåtligt är dock att mannen utan måtta slänger runt sina gummispretiga armar och med förvånansvärt graciösa aerobicshopp lyckas han skymma min kamera gång på gång.

Evil Man från senaste albumet Dust Devil får mig att svettas av välbehag medan Stick With The Plan är monumental och Spacerider knyter ihop säcken på en trevlig spelning.
En fin kuriosa är skylten som bandet hängt upp på ena högtalaren med texten, ”NEED WEED”.

Bäst: Evil Man och Stick With the Plan.
Sämst: Den fulla killen med gummispretiga armar.
Betyg: 8/10

The Sword

Kvällens dragplåster The Sword handplockades av Metallica som förband till deras världsturné 2008. De släppte sitt fjärde konceptalbum Apocryphon i oktober förra året. Bandet består av musikaliska genier som lyckas berätta historier på ett effektivt sätt, att de sägs ha ett gitarrspel från en annan dimension gör att förväntningarna är på topp.

Jag vill så gärna älska The Sword, men det här känns som en ren våldtäkt. Människor har väntat länge på att få se detta mästerliga band vars album är välproducerade och så behandlar de oss såhär, eller rättare sagt, ljudteknikerna behandlar oss såhär. Mikrofonerna är nästintill döda, J.D. Cronises mun rör på sig, men det kommer inget ljud ur högtalarna. Den enda sång som hörs är från inbitna fans som skriker ut vartenda ord.

IMG_8345Volymen på instrumenten är inte heller något att hurra för, Cronises gitarr hörs ungefär lika mycket som hans sång, Bryan Ritchies bas är på samma kanal kan man tro. Det enda som hörs är Jimmys trummande, men framförallt Kyle Shutts gitarr som överröstar allt med ett antal decibel – vilket på ett sätt räddar hela spelningen från en total katastrof.
Det finns vissa indikationer som tyder på att Shutt föddes med en gitarr i famnen. Hans fingrar är flinka och tekniska – snabbt övergår till långsamt och utdraget för att i nästa sekund riva av ett otroligt solo. Vid enstaka tillfällen ertappar jag mig själv med att sluta ögonen och bara njuta av hans gitarrspel. Han kan mycket väl vara en av de bästa gitarristerna som stått på Debasers scen här i Malmö. Däremot så var det inte en sologitarrist vi var på plats för att höra.

Som jag skrev i början vill jag verkligen älska The Sword, men det här är oförlåtligt. Hade det inte varit för Shutts mästerliga gitarrspel hade The Sword knappt spräckt nollan.

Bäst: Kyle Shutts gitarrspel.
Sämst: Ljudet.
Betyg: 2/10

Bilder från konserten hittar du HÄR.
Skribent samt fotograf: Jonas ”Madman” Persson

____________________________________________________________

LIVE: The Sword – Lonely Kamel – Bombus  at Debaser Malmö

26/1 – 2013

My first thoughts entering Debaser is, ”Why on earth did I shave off my cool beard last week?” I need it now more than ever because of the bands playing.

Bombus

In 2010 Bombus released their debut album, Biblical. According to me it was one of that year’s best.

IMG_7913With only six songs Bombus succeeds to crush Debaser tonight. They start off with the brutal Motörhead-smelling song Raised By Pigs and right there they have managed to charm half of Debaser. Most of the audience is still kind of passive though, except for a few guys at the front of the stage throwing their fists at the ceiling and screams for full neck.

Then that song comes, that song which gives me shivers down to my toes. I’m thinking of Biblical of course – a song that is as genius as it is long (5:22). It’s really fantastic on record, but live is when it is within its right element. When Feffe and Matte yells out, ”It’s only Biblical” with voices that can easily be associated with Lemmy’s the feeling is enormous, especially when the audience screams along.

We are treated with two songs from their upcoming album, Apparatus and Into The Fire. The album will be released this year. These two displays that Bombus continues with their dirty rock, but maybe with a greater variety and technicality in their riffs. Expectations for the album could not have been higher.

I am sure there are quite a few in the audience who have found a new favorite band, which is understandable when Bombus is one of the better Swedish live bands in the harder live scene. Hats off to an energetic gig.

Best: Biblical and Raised By Pigs.
Worst: That they only played six songs.
Rating: 8/10

Lonely Kamel

The evening’s most bearded band (imagine Jesus) is arguably Norway’s Lonely Kamel. They deliver classic hard rock mixed with stoner. You can say they sound like the Swedish Graveyard and it is probably only a matter of time before they reach the same status.

IMG_8086We are talking about a excellent mix of heaviness and slow, suggestive blues that is just really good.
Shake It With The Devil introduces a Zeppelin-like blues boogie, while the slow, groovy You’re Hot gets the crowd to headbang with joy. Especially a guy with a little too much alcohol in him and too little manners left – seems like most people agree as we silently shrug our shoulder in the consensus thought – ”We are at a rock concert”. The worst part was that he, with his rubber arms and aerobics jumps, succeeds to stand in the way of my camera over and over again – not cool man, not cool!

Evil Man from the latest album Dust Devil makes my upper lip sweat of pleasure while Stick With The Plan is fantastic and Spacerider wraps up a great show.
Mention worthy is the sign hanging on one of the speakers saying: ”NEED WEED”.

Best: Evil Man and Stick With the Plan.
Worst: The drunk guy whith rubber arms.
Rating: 8/10

The Sword

Tonight’s main attraction The Sword was chosen by Metallica to tag along during their world tour 2008th. They released their fourth concept album Apocryphon in October last year. The band consists of musical geniuses who manage to tell stories effectively, they also have a guitarist from another dimension, the expectations are at their peak.

I really want to love The Sword, but this feels like a date rape. People have waited to see this master band, their albums is more than well produced and then they treat the us like this, or rather, their sound technician treats us like this. The microphones are almost dead, J.D. Cronise‘s mouth moves but there is only nothing coming from the speakers. The only singing that is heard is from diehard fans who scream every word loudly.

IMG_8350The volume of the instruments is not something to be happy about, Cronise‘s guitar sounds about as much as his singing, the same goes for Bryan Ritchie‘s base. The only sound that is heard is from Jimmy‘s drumming and especially Kyle Shutt‘s guitar that drowns everything with a few decibels – which in a way saves the gig from a total disaster.
I wouldn’t be surprised if Shutt busted out of his mother with a guitar in his hands. His fingers are fast and technical, speed turns to a slower pace and in the next second he shoots off an incredible solo. Occasionally I find myself closing my eyes and just enjoy his guitar playing. He may very well be the best guitarists that has ever been on Debaser‘s scene here in Malmö.

As I wrote in the beginning, I really wanted to love The Sword, but this is unacceptable. Had it not been for Shutt‘s masterful guitar playing The Sword would not pass my zero.

Best: Shutt‘s guitar playing.
Worst: The sound.
Rating: 2/10

Photos from the concert can be found HERE.
Writer and photographer: Jonas ”Madman” Persson