adrenalinemobmenofhonorcd_638

Release: 18/2 – 2014
Bolag: Century Media Records

Adrenaline Mob är tillbaka med sitt andra album Men Of Honor, som följer upp debuten Omerta från 2012. Däremellan har de hunnit släppa ett cover-album, Coverta (som jag inte räknar med). Men Of Honor markerar debuten för nya trummisen A. J. Pero (Twisted Sister) som ersatte legenden Mike Portnoy.

Adrenaline Mob är lite kluvna inför Men Of Honor, de vet inte riktigt om de ska köra på lugna låtar i renaste Nickelback-stuket eller adrenalindoftande metal med tunga riff och snygga solon. För övrigt vill jag bara poängtera att Nickelback är ett skällsord för mig och innan jag drar fram sågen som inte hunnit svalna sedan Dead By April’s Let The World Know så finns det ett par låtar som gör Men Of Honor till ett godkänt album.

Öppningsspåret The Mob Is Back är utan tvekan albumets bästa och även en god indikation på hur de adrenalindoftande låtarna kommer att vara. Den startar med ett intensivt gitarrsolo innan de tunga riffen kommer in och man blir positivt överraskad av hur snyggt och tight allt låter. Andra låtar som följer samma formula (förutom gitarrsolot i början) är Come On Get Up, titellåten Men Of Honor och Judgement Day. I överlag har Adrenaline Mob lyckats skapa ett välproducerat och lättlyssnat album där ljudbilden är snyggt mixad mellan de olika instrumenten. Dock hänger det en kommersiell radiorock-känsla över alla låtar, något som kan ses som ett stort minus.

Albumets bästa solo hittas under Feel the Adrenaline, men även en av de sämsta refrängerna på flera år. Russel Allen frågar oss inte bara en gång, utan hela fyra gånger om vi känner adrenalinet, men svaret blir varje gång ett rungande Nej. Dock är allt förlåtet när Mike Orlando låter sin gitarr gå lös med ett långt och snyggt gitarrsolo.

Det stora minuset med Men Of Honor är dess ballader. Det finns dock endast tre stycken: Behind These Eyes, Crystal Clear och Fallin’ To Pieces, men det hade räckt med en, eller helst ingen alls. De är inte bara riktigt smöriga låtar, utan även sövande och hade passat perfekt som tryckare under ett högstadiedisco. Det går att leva med att ett album har ett antal dåliga låtar, men det värsta är att Adrenaline Mob låter exakt som Nickelback under dessa och sämre associationer får man leta länge efter.

Adrenaline Mob består av ett gäng kompetenta musiker och ändå faller de långt innan mållinjen med Men Of Honor, vilket mestadels beror på Nickelback-associationerna och den kommersiella radiorock-känslan. De hade behövt ta ut svängarna mer likt öppningsspåret The Mob Is Back. Då hade det kunnat bli hur bra som helst. Nu är det bara ett lättlyssnat album som fort glöms bort.

Du kan köpa Men Of Honor via iTunes.

Bäst: The Mob Is Back.
Sämst: De sövande balladerna som associerar till Nickelback.
Betyg: 5/10

Låtlista:
1. The Mob Is Back
2. Come On Get Up
3. Dearly Departed
4. Behind These Eyes
5. Let It Go
6. Feel The Adrenaline
7. Men Of Honor
8. Crystal Clear
9. House Of Lies
10. Judgement Day
11. Fallin’ To Pieces

Skribent: Jonas ”Madman” Persson.

 

https://soundcloud.com/centurymedia/adrenaline-mob-mob-is-back/s-v5e4T

Relaterade artiklar

Lämna ett svar

Din e-post kommer inte att synas