beseech_mydarknessdarkness

Release: 4/3 – 2016
Bolag: Despotz Records

För några år sedan var vi nog många som inte trodde att vi skulle få höra något mer nytt material från denna Borås-grupp. Efter elva års väntan har Beseech dock släppt ett nytt studioalbum. Trots att halva bandets sättning är utbytt så låter det precis som man vill att det ska göra.

Det börjar dock en aning trevande. Att påstå att inledande Beating Pulse tillhör bandets bättre stunder är att ta i. Istället byggs skivan och stämningen upp låt för låt och under de 47 minuter som skivan spelar så fångar gruppen in lyssnaren i sitt mörker och lämnar en hunger efter mer. I låtar som Mr Uninvited och den trollbindande titellåten så ger man till och med dominanter inom genren (exempelvis Paradise Lost och Tiamat) en lektion i hur låtar bör skrivas.

Klas Bohlin spelade tidigare endast gitarr i bandet. Han har nu ställt sig bakom mikrofonen också och gör det med bravur. Till sin hjälp har han även Angelina Sahlgren Söder. Ett tillskott som bandet borde ge mer utrymme på en eventuell uppföljare. Musiken präglas, som väntat, av ett basdrivet sound utsmyckat med fina melodier från såväl gitarr som keyboard. Behöver jag ens nämna att musiken går i moll?

Med My Darkness, Darkness  gör Beseech  en oväntat bra comeback-skiva, som kommer få alla de som jublade över Souls Highway att jubla lika högt igen. Även om covern på Highwayman kan läggas i kategorin onödig.

Betyg: 8 / 10

Relaterade artiklar

Lämna ett svar

Din e-post kommer inte att synas