Release: 11/9 – 2015
Bolag: Sony Music
Detta album har varit så hemligt att skivbolaget vägrat skicka ut recensions-ex. Inte ens de största tidningarna har fått några. En märklig medial strategi kan tyckas. Sanningen måste ligga i att skivbolaget lär ha varit livrädda för vad media har att säga om That’s the Spirit.
Redan på bandets föregående släpp märktes det tydligt åt vilket håll Bring Me the Horizon skulle gå. Man stod med ena foten i den metalcore man har varit med och gjort så populär, samtidigt som den andra längtade efter en mer elektrifierad och poppig ljudbild. Resultatet blev ett magplask. Att sälja denna skiva under namnet Bring Me the Horizon är att lura sina gamla fans. De som, likt jag, upptäckte bandet redan vid fullängdsdebuten Count Your Blessings lär sula denna platta i marken. Det enda som skvallrar om att detta är samma band som spelat in det fantastiska albumet Suicide Season är låten Happy Song. Den enda låten på albumet som visar upp något som kan kallas tyngd och som dessutom är skivans överlägset bästa spår.
Det säger tyvärr mer om resten av materialet än låten i sig. Målet tycks vara att skriva enkla arenarocklåtar. Resultatet blir istället en skiva inspirerad av modern elektronisk musik, r’n’b och monoton klubbmusik. Någonstans har man tryckt in några käcka gitarriff och några enstaka minnesvärda refränger förekommer. Men frågan är om detta hade varit Access: Rock-material om inte gruppen gjort sig ett namn inom en genre man nu övergett? Tveksamt.
Betyg: 4 / 10
Skribent: Jimmy ”JimJim” Rimsby