untitled

Release: 2015-03-25
Bolag: Rambo Music/GFH Productions

Conspiracy Theory, numera göteborgare men med rötterna i Smögen, startades år 2007 med en vision om att spela genuin rock med influenser från exakt allt: från black metal till country. År 2015 släpper de äntligen sitt efterlängtade debutalbum #1. Tidigare har bandet släppt två demos och spelat runtom i landet samt i Norge. #1 spelades in i Sound Industry Studio i Mölndal under 2014 tillsammans med producenten Arnold Lindberg (som tidigare jobbat med bland andra Backyard Babies, Hardcore Superstar, In Flames, Evergrey och Dimmu Borgir).

Plattan drar igång med Hellbound, en låt som är svår att kategorisera men som helt klart kickar igång plattan med en smäll. Conspiracy Theory plockar influenser från höger till vänster, från smutsig punk till mer slick radioproduktion à la Foo Fighters (exempelvis i I Want You To Know). Allt smälts samman till ett kontrollerat kaos och kompositionerna känns genomarbetade. I låtar som Love ’n’ Pain blandar bandet friskt mellan det svenska och amerikanska soundet, det är Backyard Babies och Sator som möter Misfits och Social Distortion i en angenäm mix.

Soundet är rått men tydligt och det slår mig att det är få band idag som låter såhär, ibland bjuds vi på klassiska, stora och brittiska punkrefränger som en extra krydda. Sångaren Johan Dahlström låter sig inte störas av sin framträdande svengelska utan staplar rim och Rock ’N Roll-klyschor på ett självsäkert sätt över de tolv spåren. För att vara punk bjuds vi på en relativt stor bredd, från rena ösnummer som What If till avslutande Black Light Monday, en ångestladdad och akustisk låt som ger lyssnaren en såväl mjuk som eftertänksam avslutning.

Efter alla dessa år är bandet ett erkänt liveband och plattan ger bandet en stark platå att stå på inför sitt fortsatta utvidgande av det naturliga habitatet: rikets alla scener.

Bäst: Klassiskern What If är en rejäl dänga som man inte får nog av i första taget.
Sämst: Bandet lider lite av ”släppa album efter för många år som band”-syndromet där man ska samla ihop allt som varit fram tills nu, det är inget större problem men till nästa skiva är jag säker på att bandet kommer ta nästa steg och göra det med övertygelse.
Betyg: 7/10

Skribent: Viktor Skatt

Relaterade artiklar

Lämna ett svar

Din e-post kommer inte att synas