Release: 2019-01-25
Skivbolag: Despotz
Jag minns första gången jag hörde Corroded, eller första gången var det egentligen inte, snarare första gången jag hörde något från Corroded som jag gillar. Det var på en rockklubb i Gävle och DJ:n spelade en låt som jag fastnade för direkt. Så till den milda grad att jag var tvungen att fråga honom om vad låten och gruppen hette. Svaret gjorde mig konfunderad. Låten var 6 ft of anger och gruppen Corroded. Jag gillade ju inte Corroded, eller i varje fall uppenbarligen inte det jag hade hört fram till den tidpunkten. Corroded härstammar från Ånge, en bit ifrån mina hemtrakter Sundsvall. Ånge som gjort sig känt för band som Takida och Stiftelsen. Stiftelsens senaste album heter (orimligt nog) Allting låter som Slipknot. Bitter hade kunnat heta ”Allting låter som Five Finger Death Punch. Breathing, Cross och Burn agerar startskott för plattan och visar upp ett Corroded som spänner musklerna direkt med riffande som för tankarna till amerikansk muskelmetal i stil med just Five Finger Death Punch. Och så fortsätter det med några få avstickare, som den svärtade balladen som lämpligt nog fått namnet Black, och Testament vars intro tycks vara ”lånat” av In Flames, men som senare glider över i samma monotona FFDP-tugg. I små doser är det här en helt ok platta, men att lyssna från början till slut blir snabbt enformigt. ”Men jag ä int’ bitter” som Robert Gustafsson skulle ha sagt.
Bäst: Cyanide
Sämst: War
Betyg: 5/10
/JJ