Release: 18/11 – 2016
Bolag: Nuclear Blast
Dani Filth har visst mer djävulskap i kikaren än Cradle of Filth. Sidosysslan går under namnet Devilment och påminner egentligen inte nämnvärt om huvudbandet, mer än sångarens omisskännliga röst, som faktiskt tycks komma mer till sin rätt här än i huvudbandet då den tycks tagit en del stryk på senare år.
Devilment befinner sig i ett gränsland mellan gothmetal och industrimetal. Även om det riffas rejält emellanåt så spelar keyboarden en betydande roll för bandets sound. Gruppen visar en enorm kärlek för 80-talets synthscen och skivans inledande spår låter som man kan tänka sig att flera av 80-talets gothrock band skulle kunna låta idag. Hitchcock Blonde låter som en mörk nattklubbshit och Shine On Sophie Moone (googla det namnet på arbetstid om du törs) lånar förvisso sitt huvudriff från Cradle of Filth, men bärs upp av den mäktiga bryggan.
Dessvärre bär skivan bara halvvägs. Speltiden är på runt timmen och är alldeles för lång. När dessutom Lauren Francis får större utrymme vid mikrofonen, som i exempelvis Entangled In our Pride så blir det lite som ett Nightwish som försöker vara läskigt. Med andra ord, inte särskilt lyckat.
Dessutom är det synd och skam att fantastiska Father Dali bara ingår som bonusspår.
Betyg: 6 / 10
Skribent: Jimmy ”JimJim” Rimsby