Portrait

Release: 25/4 – 2014
Bolag: Metal Blade Records

Det dröjde tre år innan Crimen Laesae Majestatis Divinae kunde få en uppföljare. Då föregående album var fyllt med förstklassig melodisk heavy metal som doftade ordentligt av 80-talet så är förväntningarna på Crossroads, bandets tredje album, högt ställda.

Trots att föregående album innehöll flera uppenbara stölder från Mercyful Fate och King Diamond så var det fortfarande ett bra album. Dessa stölder har nu kastats bort helt, kanske på grund av att bandets då primära låtskrivare Richard Lagergren lämnat bandet. Det som återstår är ett sound som bara är väldigt inspirerat av nämnda band. Melodierna står fortfarande i fokus även om bandet inte längre låter lika mörkt. Även låtlängderna har sjunkit och arrangemangen har blivit mindre komplicerade.

Just detta innebär tyvärr att detta album inte alls har samma hållbarhet som sin föregångare. På Crimen Laesae Majestatis Divinae fanns hela tiden nya territorium att utforska. Crossroads känns mer lättlyssnad och redan efter ett par gånger känns det som att man har upptäckt allt som skivan har att erbjuda. Det är förstås inte bara av ondo, då detta gör att låtarna sätter sig snabbare. Men materialet på detta album känns platt i jämförelse med föregångaren.

At The Ghost Gate är det spår som påminner mest om det Portrait som vi känner sedan tidigare. Med sina tvära kast mellan olika takter och teman ger den mig falska förhoppningar om en fantasifull skiva. Istället rör sig de flesta låtar i samma tempo, med riff som påminner om varandra och refränger som förblir rätt anonyma. Låtarna är inte dåliga, men å andra sidan inte särskilt övertygande. Att de flesta låtarna klockar in på mellan 4-5 minuter känns som ett medvetet drag av bandet. Därför är det ironiskt att albumets avslutning i 9 minuter långa Lily är albumets höjdpunkt.

Bäst: Lily.
Sämst: Att det känns aningen fantasilöst.
Betyg: 5 / 10

Skribent: Jimmy ”JimJim” Rimsby

Relaterade artiklar

Lämna ett svar

Din e-post kommer inte att synas