Trans

Release: 29/1 – 2014
Bolag: Century Media

Suktar du efter ett riktigt grymt proggalbum, med en rik spelglädje, snygga partier och väldigt fina solos? Då har du kommit rätt. Supergruppen Transatlantic, som består av Neal Morse (Spock’s Beard, Flying Colors), Mike Portnoy (Dream Theater, Flying Colors), Roine Stolt (The Flower Kings) och Pete Trewavas (Marillion), är svaret på dina böner med sitt fjärde album Kaleidoscope.

En sak som slår mig medan jag lyssnar igenom Kaleidoscope är hur proffsig den låter. Transatlantic lyckas bygga ihop olika melodier som tordes vara omöjliga för ett annat band, men å andra sidan är det ju inga amatörer vi har att göra med, vilket märks redan i albumets första episka låt på 25 minuter, Into The Blue. Sakta byggs den upp på ett orkesterliknande vis innan den exploderar ut i snygga melodier, häftiga basslingor, magnifika solos och en Portnoy i toppform bakom sitt trumset. Den må vara lång, men känns som flera låtar i en som binds samman i en snygg helhet av sången. Och det är just sången som är en av albumets starkare sidor. Texterna är både genomtänkta och lätta att lära sig. Morse må vara den huvudsakliga sångaren, men alla får göra sin röst hörd vilket bidrar till en rik variation.

Den akustiska balladen Shine är harmoniskt vacker med ett fint samspel bandet emellan. Det lugna bryts av när Stolt lägger fram ett solo som lyfter låten till skyarna. Black as the Sky gör skäl för sin proggrock. I mitten av låten bjuds vi på ett fint samspel mellan Neals bas och Portnoys trummor, innan Stolt kommer in med ett “elektroniskt” solo som sedan mynnar ut och allt brakar loss. Även här är bandet väldigt samspelta och dynamiska när det kommer till sångdelen. Beyond the Sun drar återigen ner tempot och vi får en vacker ballad, där Morse endast kompas av ett piano och en cello.

Albumets sista låt, Kaleidoscope, är även den en episk låt på 30 minuter. Den innehåller en hel del olika partier, som blandar olika genrer och det känns som att den skulle kunna vara ett soundtrack till en film, eller från en musikal. Efter ungefär 20 minuter blir det en virvelvind av olika rytmer, stränginstrument och de sista tio minuterna är helt fenomenala. Detta är albumets bästa låt och den bör höras i sin helhet.

Det som hindrar albumet från att få full pott är dess långa speltid. Då tänker jag främst på Into The Blue och Kaleidoscope. Det är låtar man bör lyssna på i sin helhet. Ibland har man helt enkelt inte den tiden till sitt förfogande. Annars har Transatlantic lyckats skapa ett album som lär tillfredsställa proggfantasten för hela året.

Du kan boka Kaleidoscope via iTunes.

Bäst: Kaleidoscope.
Sämst: Det skulle väl vara den långa speltiden då.
Betyg: 8/10

Låtlista:
1. Into The Blue
2. Shine
3. Black as the Sky
4. Beyond the Sun
5. Kaleidoscope

Skribent: Jonas ”Madman” Persson.

 

Relaterade artiklar

Lämna ett svar

Din e-post kommer inte att synas