Release: 4/9 – 2015
Bolag: Rise Above Records
Uncle Acid And the Deadbeats är bandet som har slagit sig in i dagens hårda musikklimat genom att låta så långt ifrån dagens musik som möjligt. Här handlar det istället om att försöka romantisera 1970-talets hårdrocksscen och det är uppenbart att Black Sabbath är husgudarna. 2013 års släpp, Mind Control, innebar även att bandet fick åka med som förband åt de brittiska ikonerna.
Huruvida det beror på om bandet har åkt välförtjänt snålskjuts på just Black Sabbath eller om folk börjar förstå storheten i gruppens musik låter jag vara osagt, men år 2015 klarar bandet av att sälja slut på egna headline-turnéer och därför är det verkligen upp till bevis med nya albumet The Night Creeper. Trots allt detta har Uncle Acid And the Deadbeats vägrat att vika sig en tum från idealet.
Produktionen låter som det senaste modet. På 1970-talets första hälft. Gitarren dominerar liksom ljudbilden, basens proggiga utsvävningar fyller ut ljudbilden och Itamar Rubingers trumspel svänger nästan lika mycket som Bill Wards eller Ian Paices. Musiken bygger kring repetitiva riff som aldrig blir tjatiga, utan snarare växer för varje vända. Dessutom kryddas musiken med härliga tempoändringar. På toppen ligger K.R. Starrs ohärmliga stämma och liksom förgyller det hela.
Inledande Waiting for Blood bevisar allt det ovanstående på ett exemplariskt sätt, medan ett spår som Downtown förkroppsligar hela det klassiska 1970-talssoundet. Det här är pojkar som verkligen har gjort sin hemläxa. I den instrumentala Yellow Moon påminner gruppen till och med om The Cure i eran kring Faith och Seventeen Seconds. Som allra bästa blir det i titelspåret och Melody Lane, i vilka gruppen demonstrerar både tyngd, känsla för melodier och konsten i låtarrangering. Synd bara att den avslutande Slow Death är så förbannat tråkig.
Betyg: 8 / 10
Skribent: Jimmy ”JimJim” Rimsby