12_inch_cover_1500

Release: 7/2 – 2014
Bolag: JanML Records

Ur askan av det, tyvärr, nedlagda AC4 så har gitarristen Karl Backman rest sig och bildat bandet The T-55’s. Att namnet är hämtat från en pansarvagn känns inte ologiskt då musiken är rak och enkel punk som kör över allt motstånd utan att ta onödiga genvägar.

Denna debut-EP, som släpps både som 12-tumare och i digitalt format, innehåller fem låtar som avverkas på ungefär 12 minuter. Samtliga fortsätter på det spår som nämnda AC4 började att trampa upp. I fokus ligger starka refränger och en stark ”gör det själv”-attityd. Hela inspelningen har en skön replokalkänsla över sig, vilket gör mig sugen på att plocka fram gitarren och riffa.

Send Your Poor innehåller de typiska element som denna genre kännetecknas för. Ett enkelt riff som sätter sig direkt, som dessutom går i ett snabbt tempo som kryddas med en refräng som man skriker med i redan andra gången man hör den. En låt som direkt visar vad bandets musik handlar om. Tempot höjs ytterligare i As Dead As Religion, som knappt hinner starta innan den flyger förbi i full fart, för att sedan hållas under Fire In The Hole, vars refräng smittar av sig ännu mer än Send Your Poor’s. Titelspåret inleds med ett snyggt baskomp, för att sedan ackompanjeras av ett snyggt gitarriff och ytterligare en refräng som är svår att motstå. Government (Gotta Get Out) är den låt som sticker ut mest på EP:n. Mycket på grund av att tempot här är långsammare än bland de övriga spåren, men också för att melodierna här kommer fram på ett mycket tydligare sätt samt att låten avslutas med något som enklast kan liknas vid just ett replokaljam. Karl Backman står under detta spår för en otrolig insats på gitarren.

Power Up är ett klart godkänt debutsläpp som får en att längta efter mer. Sångerskan Lisas insats är stabil, om än inte helt felfri. Men vem fan bryr sig, det är ju punk. Mest imponeras jag över hur ungdomligt och hungrigt bandet låter. Trots den nämnda ”gör det själv”-attityden är bandet verkligen redo för större saker.

Bäst: De starka refrängerna.
Sämst: 12 minuter är alldeles för kort.
Betyg: 8 / 10


Skribent: Jimmy ”JimJim” Rimsby

Relaterade artiklar

Lämna ett svar

Din e-post kommer inte att synas