Amaranthe är ungefär 20 minuter sena till sin speltid på Getaway’s sista dag. De kommer tydligen direkt från Bulgarien och anländer till området bara någon minut innan de slutligen går på scen. Innan dess har publiken stått och mer eller mindre tålmodigt väntat till ljudet av mikrofonsoundcheck och inte ens att de spelar Iron Maiden som pausmusik gör mig mindre irriterad. Bandet kör till slut i alla fall igång med låten Invincible och jag får genast högstadiediscofeeling – i metaltappning då förstås. De påtagliga electronicainslagen i musiken får mig att undra varför de inte har synth med på scen. För mig betyder inspelade bakgrunder bara en mindre genuin livekänsla.
Bandet har tre vokalister, vilket jag tänker borde låta mäktigt, men som i praktiken för mig ofta känns överflödigt. Growlsången är snygg, men när den i vissa låtar mest används för att skrika ”one more time” innan varje ny refrängrunda (och det är många) fyller den inte riktigt den funktion den hade kunnat. Sångerskan Elize Ryd låter lite hes och sjunger lätt falskt i de höga tonerna, vilket får sin förklaring när hon berättar att hon dragit på sig stämbandsinflammation.
Ljudet är inte perfekt det heller, vilket kanske beror på bristfällig soundcheck. Trummisen ser inte alls lycklig ut när han gestikulerar med hela armarna till ljudteknikern för att korrigera ljudinställningarna. För min del hade jag gärna hört en gitarr till eftersom kompet ofta låter tunt och då särskilt när det spelas gitarrsolo. När ena sångaren plockar upp en gura hjälper det dessvärre inte eftersom ljudet bara blir skrälligt. Enda gången bandet faktiskt får fram en lite fin känsla är i balladen Burn With Me från nyaste plattan.
Som det utpräglade icke-Amaranthe-fan jag är har jag svårt att se poängen i de övercatchiga refrängerna och lite tråkiga verserna. Jag önskar dock att bandet haft bättre förutsättningar för den här spelningen, eftersom kombinationen tidsbrist och sjukdom verkligen inte underlättar för att prestera ett bra framträdande.
Betyg: 3/10
Skribent: Emma ”Sajko” Persson
Fotograf: Linda Florin
Bilderna från spelningen finner du HÄR.