6/6 – 2013
Jag har varit ett stort fan av Amon Amarth ända sedan de släppte sitt mästerliga album With Oden On Our Side och sedan dess har jag suktat efter att få se dessa håriga män på scen, dessa vikingar, dessa stoltheter inom svensk melodisk death-metal.
Ridån dras undan till introtoner som strömmar ut från högtalarna, en båt uppenbarar sig framför all rök och coolheten är på topp. Bandet äntrar scenen, en smäll hörs och musiken är igång. Pyrotekniken är både varm, hög och riktigt effektfull. Bara i fotodiket känner jag hur elden som sprutas upp mot scentaket bränner näshåren, en eloge till bandet som lyckas headbanga utan att bränna av håret.
Även om bandet levererar hårt genom hela konserten så är det den sista halvtimmen som smäller högst, både musikmässigt och pyroteknikmässigt, med ett gnistrande regn och en ljusshow som kan orsaka epilepsianfall för den svage. Men å andra sidan, är du svag har du inte något att göra på Sweden Rock Festival. När bandet kör igång Valhall Awaits Me, With Oden on Our Side, Cry of the Black Birds och Guardians of Asgard blir de tusen(tals) inklusive jag som står framför scenen helt galna av upphetsning. Vi försöker growla efter Johan Hegg, men har ingen chans.
Det enda negativa jag har att säga om spelningen är hur mycket Hegg försöker fiska efter komplimanger i mellansnacket som är alldeles för ofta och för långa. Visst, han må vara charmig, men vi är där för att njuta av musiken, inte höra ”roliga” historier.
Amon Amarth gör ingen besviken denna kväll och det är kul att se hur alla står kvar tills de sista tonerna sjudas ut i vinden istället för att gå och ställa sig framför Festival Stage där KISS går på 15 minuter senare. Jag ser fram emot nästa möte med dessa vikingar från Asgard.
Bäst: Cry of the Black Birds och Guardians of Asgard.
Sämst: Inget nämnvärt.
Betyg: 9/10
Skribent och fotograf: Jonas ”Madman” Persson
Bilderna från spelningen hittar ni HÄR.