25/7-2013
Med över 30 års erfarenhet så är Bad Religion riktiga fullblods-punkproffs. Att deras set rymmer låter som spänner över hela karriären är något för andra grupper att se upp till. Dessutom så har man efter 30 år tillsammans som band spelat ihop sig riktigt ordentligt. Det är ett vattentätt framträdande, på det musikaliska planet.
Det finns dock brister. Den första är att bandet inledningsvis känns stela, aningen förvirrade och/eller missanpassade på scenen. Särskilt sångaren Greg Graffin ser till en början trött ut. Har dessa 30 år börjat ta ut sin rätt? Under spelningens gång släpper det dock för samtliga medlemmar, och konserten växer till en trevlig tillställning. Även för publiken, som är den andra negativa punkten. Att spela på Gröna Lund har sina klara nackdelar. Exempelvis så är en stor del av publiken här bara för att just se bandet, utan att verka ha egentlig koll på vilka det är. Denna del av publiken tänder till under framförallt 21st Century (Digital Boy), som dessutom kommer efter bara 20 minuter. Resten av publiken behöver längre tid på sig att vakna, men tycks vakna i takt med att medlemmarna själva vaknar.
Det är imponerande att Bad Religion kan blanda det sprillans nya materialet med flera decennium gamla låtar utan att det märks. Allt känns så fräscht. Bäst är det ändå i de nummer där gruppen lyckas sansa sig något, som exempelvis versionen av Generator som bjuds på denna afton, eller mäktiga I Want To Conquer the World. Nya Dharma And The Bomb är fantastisk ikväll. Även Submission Complete är en positiv överraskning ikväll. De absoluta höjdpunkterna stavas No Direction och American Jesus, där framförallt den sistnämnda är övermänsklig ikväll. Bad Religion tycks inte se slutet ännu.
Bäst: Versionen av American Jesus är svår att överträffa.
Sämst: Den sega inledningen.
Betyg: 8 / 10
Skribent: Jimmy ”JimJim” Rimsby
Foto: Linda Florin (se övriga foton här.)