18/10 – 2016
Förväntningarna är skyhöga, det pirrar i magen likt hos ett bortskämt barn under julafton, men det infinner sig även en viss nervositet i kroppen. En nervositet för att jag ska bli besviken, för att jag ska få ett mjukt paket istället för ett hårt. Detta är sjätte gången jag får äran att se ett av världens just nu bästa liveband, ett tribute-band till en av de största grupperna som vandrat på denna jord; Pink Floyd.
Så fort Brit Floyd äntrar scenen och drar igång Learning To Fly lugnar sig min nervositet och jag inser att detta kommer bli en tre timmar lång euforisk spelning, där både huvudskakande blandas med skrik och tårar. Detta är en underbar resa genom musikhistorien där vi får ta del av Pink Floyds största låtar, men även glömda rariteter. Och just i denna stund är jag det där lilla barnet som fått sin livs julklapp.
Även fast det finns vissa sega partier, speciellt under första delen av andra akten i form av Yet Another Movie och Empty Spaces så blir det aldrig långtråkigt eller krystat och man glömmer lätt bort att Brit Floyd ”endast” är ett tribute-band.
Inget slår dock euforin som infinner sig mot slutet när klassiker som The Great Gig In The Sky (herregud!), Comfortably Numb, Wish You Were Here och Run Like Hell framförs.
Något annat som bör nämnas i denna mästerliga spelning är ljusshowen, som bara den är värd biljettpriset på 600kr. Det är strober till lasrar till att bara blåsa en av stolen, allt är genomtänkt in i minsta detalj och följer rytmen i musiken.
Självklart är Another Brick in the Wall Part 2 sådär mäktig som man bara kan föreställa sig.
Betyg: 10/10
Skribent/foto: Jonas ”Madman” Persson
Bilder från spelningen hittar du HÄR.
