Dave_AccessRock_DevinTownsend_Debaser-60

10/3 – 2014

Dave_AccessRock_DevinTownsend_Debaser-5Att beskriva Devin Townsend Project för den oinvigde är ingen lätt uppgift. I fokus står en frontman, som även fått namnge hela bandet, som har ett annorlunda synsätt på musik. Han balanserar hela tiden på gränsen mellan genialitet och komplett galenskap. Dessutom är han är låtsnickrare av rang. Lägg till en bipolär personlighetsstörning, tvära temperamentförändringar, en enorm glädje av att få göra det han tycker är roligt och en ännu större dos humor. Då har du en ungefärlig bild av vad det handlar om.

När jag senast bevittnade det spektakel som är Devin Townsend Project, på Nalen i Stockholm i november 2012, så var jag imponerad över att en show med så många olika element kunde kännas så väl sammansatt. Så är det inte denna afton. Nu spretar showen för mycket och alla de element som då kändes underhållande kan inte riktigt hjälpa Devin och hans manskap denna kväll.

Dave_AccessRock_DevinTownsend_Debaser-57Med det sagt så är det verkligen inte en dålig show bandet bjuder på. Devin Townsend Project är väloljad maskin som arbetar sig igenom många mäktiga partier utan större problem. Särskilt trummisen Ryan Van Poederooyen imponerar stort. Att bandet tar sig igenom mäktiga Planet Of The Apes är svårt att inte imponeras av. Problemet ligger istället i alla de element som bandet försöker inkorporera i showen. Varje låt har försetts med projektioner, antagligen som ett substitut för att medlemmarna själva är så stela på scen. Inte ens frontmannen, som annars är riktigt underhållande, är speciellt roligt. Han tycks ha svårt att nå ut till publiken med sitt mellansnack.

Det kan dock ha sin förklaring i det svajiga ljudet. Många gånger under spelningen försvinner sången spårlöst och kvar är bara bandets meckiga, instrumentala passager. När sången hörs så låter den, i vanlig ordning, fantastisk. Att kunna behärska de höga delarna i Supercrush!, som ikväll kommer ut i sitt rätta element, och samtidigt behärska de frenetiska skriken i Grace kräver sin man. Många gånger finns det alldeles för många element som trängs i ljudbilden för att det ska bli behagligt. By Your Command blir ett kluster av oljud och Regulator känns knappt igen. More får inte heller det lyft som låten förtjänar.  

Däremot finns det flera höjdpunkter också. Dessa stunder är främst under de låtar som inte kräver lika mycket av ljudbilden. Den lugnare Deadhead går väl hem hos publiken och även hos mig. Redan nämnda Supercrush! River ner kvällens största och mest välförtjänta applåd och War är oemotståndligt medryckande.

Dave_AccessRock_DevinTownsend_Debaser-49Men det är med en gnutta besvikelse som jag lämnar Debaser Medis. Jag vet hur bra Devin Townsend Project kan vara när de är som bäst. Tyvärr är ikväll bara en kväll på kontoret, som varken bajsskämt eller DevTV kan rädda. Och drömmen om att få höra The Mighty Masturbator live förblir just en dröm.

Bäst: Devin’s röst. När den väl hörs.
Sämst: Det inledande bajsskämtet, nästan tjugo minuter DevTV är för långt och en By Your Command som låter riktigt dålig.
Betyg: 6 / 10

Skribent: Jimmy ”JimJim” Rimsby
Foto: Dave 
(Resten av bilderna från spelningen hittar du HÄR.)

Relaterade artiklar

Lämna ett svar

Din e-post kommer inte att synas