Rambo LIVE
3/10-2011

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Gilby Clarke är tillsammans med svenska bandet Badmouth ute på sin Scandinavian Tour 2011. Efter att ha spelat i Västerås och på Backstage Rockbar i Trollhättan var det äntligen stockholmarnas tur att få avnjuta en kväll med dem. Det är första gången någonsin som Gilby Clarke turnerar i Skandinavien som soloartist så det är många som har sett fram emot detta.

På Harry B James är det fullt med folk redan klockan nio på kvällen. Alla verkar glada och förväntansfulla. När Badmouth entrar scenen och kör igång Facing My Demons tar det inte lång tid innan publiken upptäcker vilket röj kvällen kommer att bjuda på. Redan under förbandet står det alltså folk framför scenen som glatt headbangar och sjunger med i låtarna.

När Badmouth avslutar kvällens publikuppvärmning är stämningen i lokalen på topp och fler och fler förväntansfulla människor samlas framför scenen. Efter en liten stund är det dags för kvällens huvudakt. Gilby börjar spelningen med att säga ”We’re gonna have a rock n’ roll party tonight!” vilket leder till ett stort jubel från publiken. Han inleder med Slahs’s Snakepits låt Monkey Chow och musikerna han har med sig på scenen under hela turnén är Chris LeMon och Vinnie Sharpe från Badmouth. Mellan låtarna får Gilby lite problem med hårstrån som fastnat på mikrofonen. Detta skrattar han gott åt. Han är på bra humör ikväll. Han påpekar hur roligt det är att spela på ett så pass intimt ställe. Under Guns N’ Roses låt It’s So Easy får han igång publiken ordentligt och efter den får Chris och Vinnie ta en paus medan Gilby plockar bort några fler hårstrån från mikrofonen. Han spelar tre låtar själv innan de får komma tillbaka.

Chris och Vinnie återvänder till scenen igen under publikens jubel och de spelar Beatles låt Helter Skelter och Knocking on Heavens Door. Publiken kan låtarna och sjunger lydigt med i texterna. När Chris får order om att prata lite med publiken märks det hur taggade alla är. När han är klar börjar de genast ropa efter Gilby. Det tycker han om och han tackar så hjärtligt. Han fortsätter spelningen med låten Cure Me or Kill Me som verkligen uppskattas. Det är definitivt en av spelningens höjdpunkter. När han fortsätter med Tijuana Jail är stämningen fortfarande på topp även om publiken verkade tycka att just den låten var lite lång.

Spelningen avslutas med Sex Pistols Pretty Vacant och han drar upp hela bandet på scenen. Han påpekar dessutom hur duktig deras sångare Tom Pearsson är på att sjunga, medan publiken jublar av glädje. Tom berättar på svenska för publiken att nästa spelning kommer att vara i Göteborg. Detta får publiken att bua lite skämtsamt och Gilby undrar om de inte gillar spelningen. När han får förklarat för sig att det i själva verket är staden Göteborg som ogillas säger han att allihop i sådana fall borde följa med dit och visa hur det ska gå till. Det verkar publiken hålla med om.

Spelningen kändes inte riktigt lika ösig hela tiden. Det kändes som att delar av publiken inte tyckte att det spelade någon roll om man behövde gå iväg till baren, toaletten eller rökrutan en stund. Vissa låtar var riktigt bra och vissa låtar kändes lite tråkigare. Efter Badmouths uppvärmning visste man inte riktigt vad man hade kvar att uppleva under kvällen och ibland kändes det som att det inte var riktigt så fantastiskt underbart som man hade hoppats på.

Det som publiken var mest nöjd över verkade vara att Gilby var på plats överhuvudtaget. Det var lång kö till signeringen efter spelningen. Gilby var väldigt trevlig och lättsam. Han pratade och skrattade med alla fans och ställde upp på otaligt många bilder tillsammans med dem. Jag tyckte faktiskt lite extra mycket om honom eftersom han gav mig komplimanger för mitt hår. Det var snällt av honom.

Jag skulle nog nästan vilja påstå att förbandet Badmouth var kvällens höjdpunkt. Även om Gilby hade en större publiksiffra kändes spelningen som allra bäst under sista låten med hela Badmouth på scenen. Förutom vissa undantag som till exempel Cure Me or Kill Me, Black och It’s So Easy. Det var dock störst röj i publiken under sista låten och det skapades till och med en liten moshpit framför scenen. Vakterna var snabbt på plats och stoppade den, men stämningen i publiken blev inte sämre för det. Sammanfattningsvis var det en riktigt trevlig kväll med mycket bra stämning och jag håller verkligen med publiken om att det var riktigt coolt att få se Gilby Clarke på vårt lilla stammishak Harry B James.

Bäst: Cure Me or Kill Me och Badmouths insats under hela kvällen.

Sämst: Att det blev lite kallt när folk stod i rökrutan med öppen dörr för att höra spelningen.

Betyg: 8/10

Lämna ett svar

Din e-post kommer inte att synas