2013-07-27
Då Crashdïet tvingades ställa in sin medverkan på Skogsröjet blev H.E.A.T. blixtinkallade för att täcka upp på Tube Stage.
I solskenet har det samlats ett tusental personer för att bevittna det melodiösa spektakel som inom kort skall presenteras inför oss.
Det är första gången jag ser bandet med endast Eric Rivers på gitarr, vilket jag trodde skulle göra en ganska stor påverkan på ljudet. I inledande Breaking The Silence tänkte man på det en aning, i Better Off Alone har både ögon och öron anpassat sig och allt är tillbaks till det normala.
Tanken som slår mig är hur folk fortfarande kan ha svårt att acceptera Erik Grönwall som sångare, då han idag verkar vara i den bästa formen jag sett honom i hittills. Mannen har ett till synes obegränsat röstregister och håller full press konserten ut samtidigt som han dansar runt som en tok på scen.
Beg, Beg, Beg är enligt mig den kanske bästa låten de gjort och idag bjuds vi även på ett jam på Led Zeppelin’s Rock N Roll (en av världens bästa låtar, alla kategorier). Det är inte många som kan sätta den låten men H.E.A.T gör det ta mig tusan. Bandet har en energi som jag inte sett dem ha tidigare och de ser ut att stormtrivas som kvintett.
Eric Rivers är en av de bättre gitarristerna på den svenska rockscenen, något han verkligen visar idag. Hans bändar sitter så perfekt att man får vänta tills han efter 40 minuter sätter en halvdan för att konstatera att det inte är playback. Få spelar så klockrent live.
Ljudet är överlag väldigt bra, volymen är rejäl och alla instrument hörs klart. Speciellt Jimmy Jay (bas) hörs riktigt bra och hans basljud är grymt njutbart.
Jona Tee (keyboard) får större spelutrymme med en gitarrist mindre och solar loss som han aldrig tillåtits förr. Hans överstämmor är ruskigt vassa konserten igenom och höjer allt ännu en nivå.
Crash håller som vanligt ställningarna bakom trummorna, det är inget överdrivet märkvärdigt men det är heller inget som bör negligeras.
Gång på gång slås man av vilket fantastiskt låtmaterial de har hunnit samla på sig på så få skivor. Speciellt på festival när det blir mer hitbetonat och allsången är ett faktum i varje låt.
Downtown, Danger Road, Living On The Run, Falling Down… Vart ska man börja? Låtmaterialet, tillsammans med det överenergiska framträdandet, gör dagens konsert till festivalens höjdpunkt hittills. Jag har recenserat H.E.A.T många gånger förut, aldrig har superlativen glidit ur mig på samma sätt och i samma hastighet.
Jag kan bara tacka H.E.A.T för att de visade vart skåpet ska stå och hoppas att jag får se dem snart igen. Att få en wow-upplevelse av ett band man sett ett tiotal gånger är sällsynt, H.E.A.T lyckas idag. Wow.
Bäst: Den otroliga energin som hela bandet visar.
Sämst: Egentligen borde det ha varit mer folk där, men jag ska vara ärlig och säga att jag var nöjd att det inte var fullknökat.
Betyg: 9/10
Skribent: Viktor Skatt
Fotograf: Tottie
Bilderna från spelningen hittar ni HÄR.