14/3-2012
Black Lodge/Sound Pollution

Klockan 19:00 befinner jag mig utanför Göta Källare på Södermalm i Stockholm. Jag förvånas över den rätt långa kön som redan har bildats. När vi går in är det redan folk på plats i baren, i sofforna, i rökbåsen och lite överallt. Det bjuds på dans, Vertical Pole Dance Co smyger ut från kulisserna och dansar runt de två strippstängerna som kvällen till ära har placerats på scenen. Skådespelerskan Lisa Henni ställer sig på scenen och berättar om vad som ska hända under kvällen. Det är alltså releasefest för Hystericas andra platta The Art of Metal. Förutom dansen runt strippstängerna ska vi alltså få se Hysterica, De Van och lite av Kissin’ Dynamite (från Tyskland) säger hon. Vi hittar medlemmar från bland annat Dynazty, The Gloria Story och Kissin’ Dynamite (såklart, eftersom de skulle spela) som är där och minglar runt.

Hysterica kör igång med låten Heels från nya plattan. Sångerskan Anni De Vil springer ut och gör sina bandmedlemmar sällskap medan hon headbangar för fulla muggar. Publiken jublar och när låten är färdig tackar hon oss för att så många är på plats.

Det har tillkommit mer och mer folk och de flesta har trängt in sig på området framför scenen. Det är där det händer liksom! Hysterica kör vidare med Breaking The Walls från nya plattan. Publiken är lite seg och verkar vara väldigt intresserade av sina ölglas men de står lydigt och tittar och lyssnar. Gitarristen Bitchie applåderas för sina gitarrsolon.

Hela bandet röjer på rätt bra även om det känns som att det lilla extra saknas. I låten Spirit Of The Age rockar Bitchie och Satanica på ordentligt. Under mellansnacken säger Anni De Vil antagligen väldigt bra saker, dock är det väldigt svårt att höra eftersom publiken överröstar henne. Vid det här laget är folket väldigt glada i hågen. Ölen smakar gott och sällskapet är trevligt verkar det som.

Plöstligt dyker en dam upp på scenen och klagar på ”den fruktansvärda musiken”. Hon säger att hon har fått stå ut med detta oväsen ett bra tag nu och säger dessutom att hon är moster till en av bandmedlemmarna (vilket de låtsas att de inte riktigt vill erkänna). Det visar sig att hon är operasångerska och stannar på scenen och sjunger med en stund tills en vakt springer upp (”Nu räcker det!”) och tar med henne därifrån. Detta var helt klart höjdpunkten under spelningen. Hennes operasång tillsammans med Anni De Vils growl lät riktigt spännande. Det märks på hela publiken att de håller med mig då jublet slår i taket.

Efter Hystericas show är det dags att mingla runt en stund till innan De Van intar scenen. Stämningen på Göta Källare är väldigt angenäm under hela kvällen. Alla verkar nöjda och glada. Dock blev det aldrig någon spelning med Kissin’ Dynamite.

Det var en riktigt bra releasefest som hade anordnats. Förutom spelningarna fick vi ta del av de skapelser som sju olika konstnärer har tillverkat. Daniel Thollin, Billy Norrby, Bo Andersson, Russel Whitfield, Cecilia Träff, Maja Carlstedt och Roger Axelsson är konstnärer som på olika sätt fått tolka varsin låt på skivan med ett konstverk.

Det var synd att ljudvolymen var lite för lågt ibland så att man inte hörde vad som sades på scenen. Hysterica såg ut att ha kul men kändes lite halvstela ibland. Jag tyckte dock att de gjorde en bra spelning trots allt och det var sannerligen en trevlig tillställning att besöka.

Bäst: Humorn som var påtaglig i framförandet av Heels, och operasångerskans medverkan.
Sämst: Att vi aldrig fick se Kissin’ Dynamite spela.
Betyg: 7/10

Relaterade artiklar

Lämna ett svar

Din e-post kommer inte att synas