• Arrangör

INVSN

15/2 – 2014

Frontmannen Dennis Lyxzén, som är mest känd för sina insatser som sångare i hardcore-legenderna Refused, berättar att bandet innan spelning var smått chockade över att det kommit så mycket folk till Debaser Strand denna lördagskväll. ”Är de här för förbandet Dödsdansen?” har bandet funderat. Nej, publiken är här för er skull, Dennis. Det märks redan i inledande #61, där publiken sjunger med i den medryckande refrängen.

En spelning med INVSN (uttalas ”invasionen”) handlar om så mycket mer än bara musik. Det skapar en känsla av gemenskap. En känsla av att alla är välkomna och av att vi gör det här tillsammans. Något som bandet också är noga med att lyfta fram, inte bara i sitt mellansnack utan också i sina texter. Ingen ska lämnas utanför, alla ska få chansen att följa med. Ett budskap som går hem hos stora delar av publiken. Det är även en fin gräns mellan det estetiska och musiken. Bandet använder sig av sotsvart smink runt ögonen och klär sig som om det vore en begravning. Musiken och budskapet ska stå i fokus. Dessutom är det egentligen bara Dennis Lyxzén som syns på scen, då det ljus bandet använder sig av gör att resten av medlemmarna mer påminner om skuggor i en purpurfärgad kuliss. Det är väldigt effektfullt, men också synd då framförallt basisten och sångerskan Sara Almgren gärna hade fått ta mer plats, speciellt då hennes sång höjer musiken så mycket.

Musiken låter lika tajt som man hade kunnat hoppas på, förutom vissa undantag. Exempelvis låter inledningen av Samma Sak aningen falsk, men när den mäktiga refrängen kommer är detta glömt. Likaså blir Vårt blod inte lika mäktig som albumversionen, utan snarare märklig. Men Dennis lyckas rädda även denna låt med att ta sig ut i publiken och ta plats på bardisken.
I övrigt finns inga klagomål. Materialet är fokuserat på bandets senaste, självbetitlade album, men låtarna är även hämtade från föregångaren, den magiska Saker Som Jag Sagt Till Natten. Alla låtar känns givna och det är faktiskt så att jag saknar låtar efter spelningens slut. Norrsken och Demonerna till exempel.

Men den som är missnöjd med vad INVSN bjuder på har inte förstått vad bandet handlar om. Gud Har Övergett Oss och Västerbotten visar bandet från sin bästa sida, då melodier blandas med mörker och dansanta takter. Arvegods är given under bandets spelningar och utan tvekan bandets starkaste låt. Under den mörkare Förlorad samt redan nämnda Samma Sak så visar Dennis Lyxzén vilken suverän sångare han är. Under Sanningsenligt är det omöjligt att stå still. Bäst är ändå den magiska versionen av Ner i mörkret som växer sig till ett monster denna kväll. Här kommer dessutom Refused-Dennis fram på ett gästspel under den frenetiska avslutningen. INVSN visar att de är ett band som bör upplevas live.

Bäst: Ner i mörkret.
Sämst: Det känns alldeles för kort.
Betyg: 9 / 10

Skribent: Jimmy ”JimJim” Rimsby