6/7-2012
Dag två på Getaway Rock Festival bjuder bland annat på Meshuggah på Blue Stage på eftermiddagen. Det är hyfsat mycket folk framför scenen men många har valt att stå i öltältet precis bredvid scenen och njuta av musiken med en kall bärs.
Moshpiten är igång från första början och bevisar att det minsann finns folk i publiken som är oerhört pigga och glada. Resten av publiken är lite seg, vilket är konstigt med tanke på vilken grymt hård musik som spelas.
Thomas Haake kan vara en av världens allra bästa batterister och slår hårt bakom trumsetet. Jens Kidman tittar uppfordrande ut över publiken och får folk att headbanga och vifta med djävulshornen i takt medan Fredrik Thordendal, Mårten Hagström och Dick Lövgren spelar och headbangar. Det händer inte så mycket mer på scenen och det är sparsamt med mellansnacket. Jens Kidman tackar oss någon gång då och då och påpekar under en snabb ”torka svetten/dricka öl”-paus att vi är väldigt tysta idag.
Ju längre spelningen går, desto mer energisk blir i alla fall publiken. Varenda låt kommer som en käftsmäll och dånar ut över området med sådan kraft att jag vill tacka Getaway Rock Festival för att de är festivalen som har överlägset bäst ljud hittills i sommar. Meshuggah får helt klart tummen upp av mig. Den enda nackdelen är att de slutade spela fem minuter för tidigt.
Bäst: Att äntligen få uppleva en spelning där man får den här ordentliga ”käftsmällen” av musiken som jag har längtat efter hela sommaren.
Sämst: Att någon i moshpiten kastade upp massa grus hela tiden som regnade ner över oss andra.
Betyg: 8/10