Satyricon_AccessRock_Dave_Debaser-23

20/12 -2013

Kvällens spelning inleds, liksom det endast kvartalet gamla självbetitlade åttonde albumet, med den instrumentala låten Voice Of Shadows. Stockholm är det sista stoppet på den här turnén för det norska blackmetalbandet Satyricon, och det är läge att avsluta med stil. Det är helt utsålt och Debaser Medis ångar av publikens engagemang – djävulshornen är i luften från kravallstaketet framför scenen och hela vägen bak till baren. Bandet fortsätter starkt med Hvite Krists Død innan Frost bakom trummorna bankar igång Now, Diabolical. Satyr är galet intensiv på scen, med skarp blick och ännu vassare sång när han lutar sig över tveudden han har som mikrofonstativ. De svartklädda bandmedlemmarna bakom keyboard och svartblanka stränginstrument känns mer som statister än något annat – det är Satyr och Frost som ska synas. Frosts trumset är dessutom en speciell syn med hornformade utsmyckningar, och så massivt att mannen i fråga knappt syns. Hörs gör han ju som tur är otroligt väl, och hans kompetens som trummis kommer fram i kraftfullt såväl som dämpat.

Satyricon_AccessRock_Dave_Debaser-48Satyr utrycker ett tack för supporten av nya skivan, som trots att den kanske gjort vissa extremare metalfans besvikna med sitt mer lågmälda sound gick in som nummer ett på albumlistan i hemlandet och fick en nominering till norska Spellemannpriset. På den massiva setlisten bakas alltså även en hel del nytt in bland de många äldre, storslagna låtarna. Nekrohaven och The Infinity Of Time And Space gör sig helt brutalt bra live, och trots att det finns element man inte direkt skulle koppla till Satyricon om man hörde dem lösryckta, är de långsammare partierna exakt lika mäktiga som det våldsammaste manglet. Det handlar centralt om att förmedla en mörk känsla, och den finns där oavsett om det är Repined Bastard Nation eller Phoenix som forcerar sig in i våra öron.

Phoenix är för övrigt ett kraftfullt och exklusivt ögonblick ikväll. Låten är skriven för och sjungs av Sivert Høyem, men då dennes och Satyricon’s schema inte är helt kompatibla är detta framträdande av ett sällsynt slag. Och mäktigt blir det. Siverts rena, mörka stämma tillsammans med kusligt gripande melodier skapar något helt obeskrivligt vackert och det spelar ingen roll hur många gånger man hört låten förut. Jag kan inte låta bli att sjunga lungorna ur mig, och direkt efter är det skoningslöst nog genast dags för Mother North och dess obligatoriska, enorma allsång till intromelodin. Svetten pärlar sig på bandmedlemmarnas hud och en grym spelningen går mot sitt slut. Hela Debaser skanderar ”en gång till” och belönas med röjiga Fuel For Hatred och självklart, avslutande K.I.N.G.

Satyricon_AccessRock_Dave_Debaser-51Överhuvudtaget är det en nyanserad spelning som sina variationer till trots ringar in exakt vad Satyricon handlar om. Från de karaktäristiska riffmelodierna, det brutala trumspelet och desperationen i sången, till den där obeskrivliga, nattsvarta känslan och enorma intensiteten på scen. Detta är ett band som oavsett hur många gånger de förändrar eller utvecklar sig lyckas med konststycket att aldrig förlora själva essensen i musiken.

Betyg: 9/10

Låtlista:
1. Voice Of Shadows
2. Hvite Krists Død
3. Now, Diabolical
4. Black Crow On A Tombstone
5. Our World, It Rumbles Tonight
6. Nekrohaven
7. Repined Bastard Nation
8. Walker Upon The Wind
9. The Infinity Of Time And Space
10. To The Mountains
11. The Pentagram Burns
12. Phoenix
13. Mother North
14. Fuel For Hatred
15. K.I.N.G

Skribent: Emma ”Sajko” Persson
Fotograf: Dave

Bilderna från spelningen finner du HÄR.

Relaterade artiklar

Lämna ett svar

Din e-post kommer inte att synas