15/8 – 2017
Arrangör: Gröna Lund / Live Nation
2012 – ett ganska stelt studioalbum med några guldkorn som trängs bland annars trista rocklåtar. 2013 – bandet besöker Sverige och gör bland annat en spelning i Stockholm som undertecknad placerar i kategorin ”kul att ha sett” snarare än ”bra”. Därför är inte förväntningarna jättehöga när Steve Harris tillsammans med sitt British Lion år 2017 ställer sig på Gröna Lunds stora scen; dessutom utan ett nytt album i ryggen.
Denna kväll visar sig bli något annat än det jag upplevde för fyra år sedan. Bandet låter bättre, har skaffat sig större självförtroende och övat på scennärvaron. Sångaren Richard Taylor, bandets vanligtvis svagaste länk, låter dessutom fantastiskt, även om han ibland ser obekväm ut på den stora scenen som bandet blivit uppgraderade till (spelningen skulle ursprungligen ha skett på Gröna Lunds lilla scen).
Även om låtarna lyfter högre i det levande formatet i jämförelse med studioversionerna så har bandet fortfarande svårt att få liv i spår som The Chosen Ones och These Are the Hands. Us Against the World och Judas flyger bättre. Bäst ikväll är de outgivna låtarna Guineas and Crowns och Spitfire, under vilkens instrumentala parti kvällens huvudperson bjuder på spontana glädjehopp. Dessa två låtar, tillsammans med övriga outgivna låtar, får gärna släppas för allmänheten inom en snar framtid.
För just spelglädjen går det inte att ta miste på. Steve Harris och hans band gör det här för att det är kul. Och det märks. Innan spelningen diskuterar jag och mitt sällskap om vi över huvud taget skulle varit här om det inte vore för Herr Harris och svaret blir att ja, det skulle vi. Om det låter såhär bra.
Betyg: 8 / 10
Skribent: Jimmy ”JimJim” Rimsby
Foto: Tottie. (Se resten av bilderna från spelningen HÄR.)