4/7-2013
Efter att ha tagit Göteborg Rockfest med storm år 2012 har Thundermother likt en blixt turnerat sig genom Sverige och även spelat ute i Europa. Nu inviger de hela Metaltown med sitt framträdande på Blood Stage.
Även om det inte riktigt åskar utan bara duggregnar över Göteborg Galopp bjuder tjejerna i Thundermother på desto mer blixtrande energi. Sedan sist jag såg dem i december 2012 har de en till stor del ny lineup och verkar mycket sugna på att visa upp sig. Bandets nya irländska sångerska förmedlar partykänsla med både röst och rörelser och bjuder in publiken att dansa, den tidiga speltiden och regnet till trots. Bandet låter mycket samspelt, och AC/DC-vibbarna når hela vägen till öltältet. Trummisens något frånvarande uttryck, eller eventuellt mycket stora koncentration, vägs upp av strängbändarna i första raden. Leadgitarristen springer redan i första låten ett segervarv över scenen, och hoppar senare av den för att spela ett solo framför kravallstaketet.
Spelglädjen är så genuin att man kan ta på den. Samspelet mellan basist och rytmgitarrist är grymt, och bandet verkar stortrivas inför den, kanske inte enorma, men ändå ganska stora folksamlingen så här tidigt på festivalen. Personligen kan jag tycka att det blir lite enformigt riffmässigt, då varje intro verkar ha en hackig, AC/DC-inspirerad gitarrslinga, och låtarnas form känns ganska likartad. Jämfört med sist jag såg dem på The Tivoli i Helsingborg är det dock avsevärt bättre både musikaliskt och framträdandemässigt, och de passar på den större scenen. Det finns inga tvivel om att det fungerar, publiken är med och stålkvinnornas glädje på scenen smittar av sig. Det här vill jag se mer av.
Bäst: Publikkontakten.
Sämst: Något enformigt.
Betyg: 7/10
Skribent: Emma ”Sajko” Persson
Fotograf: Linda Florin
Bilderna från spelningen hittar du HÄR