23/4 – 2015
Det är den tiden på året då Vampire stiger upp ur jorden för att dra igång vad som inte verkar kunna bli något mindre än en stenhård kväll. När Tribulation bjuder upp till dödsdans och dessutom tar med sig Morbus Chron kan det nämligen bara bli ruskigt bra. Trots att ljudkvaliteten är seg i starten och uppslutningen inte är total lyser backdropdödskallens gula ögon ikapp med publikens tindrande (åtminstone glänsande, ölstinna) glober. Det är inte svårt att fånga åhörarnas tycke med tungt svängande låtar som At Midnight I’ll Possess Your Corpse och Howl From The Coffin och röjet på scen är väl mer än godkänt. Kanske är det överhuvudtaget lite för kaosartat för att det ska gå hela vägen hem ikväll, men Lars ”Hand Of Doom” Martinssons obevekliga gastande med en mun lik ett D liggande på rygg är åtminstone en fjäder i hatten (eller runt halsen) för bandet.
Betyg: 6/10
Morbus Chron följer upp med ett mer samlat uttryck utan att för den sakens skull förlora tyngd. Låtmaterialet känns extremt genomtänkt, ner till minsta slag med trumpinnarna mot varandra i de snyggt långsamma partierna som varierar en så ofta standardiserad, enkelspårig hastighet. Melodiöst är det stundtals lätt excentriskt, men de många riktningarna man lutar sig åt riktas rätt och funkar grymt live, nog till och med bättre än på platta. En del i detta kan dock vara att ljudet blivit avsevärt bättre inför band nummer två. Kraftfullt och lovande är orden som summerar detta bands insats, trots att det kan vara svårt att få grepp om exakt vad de vill få fram bland materialets komplexitet.
Betyg: 7/10
Tribulation är utan tvekan kvällens mörka härskare och med nya plattan The Children Of The Night ute sedan bara några få dagar finns all anledning till att fira. Rökelse och pianoplink tillkännager bandets ankomst och från första ackordet tar de lokalen i fullständig besittning. De gitarrspelande vålnaderna på varsin sida av scenen är identiskt spektakulära i spel och inlevelse medan Johannes Andersson i centrum hårdhänt styr dödens skuta med basgångar och growl. De nya låtarna växer live och jag går från att ha tyckt albumet något svagare än föregående The Formulas Of Death till att se låtarna Melancholia och In The Dreams Of The Dead som tunga alster helt i linje med de bästa från förr.
Detta bands allra största kvalitet måste nog ändå vara scennärvaron. Gitarristerna Jonathan Hultén och Adam Zaars är överallt, sensuellt gestikulerande och våldsamt headbangande. Samtidigt glöms hårt arbetande Jakob Ljungberg bakom trummorna aldrig bort, utan får sin egen del av showen på absolut första parkett. Det märks att bandet nyligen paketturnerat USA med inga mindre än Cannibal Corpse och Behemoth. Det är nämligen bara jävligt bra.
Betyg: 9/10
Skribent: Emma ”Sajko” Persson
Fotograf: Tottie
Fler bilder finns HÄR.