26/10-2012

Vi besökte helvetet igår. Swahili Bob’s Tattoo & Piercing bjöd nämligen in till fest på Pussy A Go Go i källaren på The Liffey. Dagen efter löning och endast hundra svenska pengar i utbyte för en helkväll med fyra grymma band gjorde att källaren snabbt fylldes till bredden med glada flickor och pojkar.
Det är trångt i baren och svettigt på dansgolvet redan när kvällens första band Reidar Assine och Kvarteret intar scenen med sina trallvänliga visor. Kvällen börjar riktigt bra och Reidar Assine är definitivt ett namn man bör lägga på minnet om man inte redan har gjort det.

Kvällens andra akt är det relativt nya bandet Red Doves som bildades 2011. De bjuder på riktigt ösig punk och här börjar man förstå att det kommer att bli en oerhört svettig kväll på The Liffey

.

När det är dags för Tysta Mari att leverera är folket i lokalen i extas och man börjar få svårt att andas. Delvis på grund av den fruktansvärt attraktiva sångaren Adam och delvis på grund av att syret i lokalen för länge sedan har omvandlats till glädje och energi, som uppenbarligen också går att överleva på. Det ligger krossat glas på golvet och folket framför scenen röjer som aldrig förr.
Det gör ingenting att Adams gitarr går sönder och att ljud och ljus plötsligt slocknar mitt under spelningen. Tystnaden och mörkret som uppstår ger oss tillfälle att gå ut och ta lite luft, beställa mer öl i baren eller bara njuta i det mysiga ljuset från stearinljusen. Efter bara några minuter kommer allt igång igen och vi får (som tur är) njuta en stund till av denna magnifika spelning som Tysta Mari bjuder på.

Vid denna tidpunkt är vi osäkra på om vi kommer överleva kvällen. Vi har nämligen lagt märke till hur oerhört snygga människor vi omges av. Tre personer av det manliga könet är dock övernaturligt vackra och vi är helt övertygade om att det måste vara helvetet vi har hamnat i (fast vanliga människor skulle nog referera till det som himlen). ”Vad jobbigt”, tänker ni kanske nu. Nej, det är snarare helt fantastiskt. Om vi aldrig skulle komma ifrån hettan i denna källare skulle vi glatt stanna kvar och njuta av a

tt ha lämnat jordlivet och hamnat på ett sådant fantastiskt ställe.Stearinljusen, de mysiga sofforna, de snygga människorna, de ovanligt trevliga bartendrarna och den gudomliga musiken gör att man aldrig vill gå därifrån.

Besökarna rusar mot scenen och skriker med i texten till Red Eye. Om vi inte var det förut så är vi nu helt säkra på att vi faktiskt har hamnat i helvetet och vi trivs som fiskar i vattnet, fast ändå lite bättre.Mitt i all kärlek hör vi någon säga ”Tja, vi tänkte spela här. Vi heter Twopointeight” och allt blir, om möjligt, ännu bättre.

Det är här, på golvet framför grabbarna i Twopointeight i denna källare ikväll, som vi hör hemma.

De bjuder på en intensiv spelning och köttar på med låtar som One Foot In The Grave, Rumors And Headlines och Guds Hand.
Publiken sjunger med i alla låtar och röjet framför scenen gör att man flera gånger blir knuffad med huvudet före in i stenväggen.
Twopointeight verkar plötsligt redan ha spelat klart för kvällen (det känns som om det har gått max två minuter sedan de började spela), men ropas självklart tillbaka. Eftersom de har en ”svinbra deal” och får betalt i tatueringar ikväll har de inget emot att spela lite till (”om vi spelar längre kanske vi får en och en tredjedels tatuering istället för bara en”).
Spelningen avslutas med Rlrcstr och svetten rinner inte längre – den sprutar. Så gör även ölen när folk inte riktigt hinner svälja färdigt innan de måste sjunga med.

Efter en magisk kväll med dessa fyra grymma band vill man gärna gå ut och ta luft när det är färdigt. Lokalen töms ganska snabbt och glädjen samt energin härinne omvandlas sakta men säkert till syre igen, vilket nog är skönt för personalen som jobbar kvar.
Blöta av svett och lyckligare än någonsin drar folk vidare ut i fredagsnatten för att sprida kärlek och glädje till de stackare som missade denna kväll.
Vi överlevde vår vistelse i det underbara helvetet mot alla odds. Tack Swahili Bob och Pussy A Go Go (samt banden och människorna) för den bästa kvällen på mycket, mycket länge.

Bäst: Den underbara stämningen, ögongodiset och Twopointeight som alltid levererar så fruktansvärt bra.
Sämst: Stenväggen som ville bekanta sig med mitt huvud hela tiden.
Betyg: 9/10

Lämna ett svar

Din e-post kommer inte att synas