Vår skribent Alexander Skogberg med Lzzy Hale från Halestorm inför bandets spelning med Alter Bridge på Fryshuset i Stockholm i år.
Största besvikelserna 2013
5. Misslyckad autograf av Myles Kennedy
Lyckades få Myles Kennedys uppmärksamhet på Bandit Rock Awards, vilket ledde till att han signerade min kopia av Slashs album Apocalyptic Love. Dock hade pennan torkat så nu blev det bara ett repat omslag. Den besvikelsen!
4. Bon Jovi på Stockholms stadion
Jag hade hoppats på mer. Trots den långa och rätt grymma låtlistan var pulsen förvånansvärt låg när jag fick se Bon Jovi för första gången. Att Richie Sambora inte var närvarande kändes som skoskav och när bandet får mest jubel för en cover på Status Quos klassiker Rockin’ All Over The World, vet man att något saknas.
3. The Sounds på Götaplatsen
2012 såg jag The Sounds för andra gången när de besökte Debaser Medis i Stockholm. Spelningen var bland det mest svettiga, intensiva och bästa jag sett på en mindre scen och Maja Ivarsson hade kunnat rocka Wembley minst lika hårt den kvällen. Men på Götaplatsen under Göteborgs Kulturkalas lät de som ett trött och falsksjungande coverband på sig själva.
2. Friends Arena
När rockakterna började bokas var jag lyrisk över att bo på promenadavstånd från Sveriges nya nationalarena. Men glädjen byttes snabbt ut mot likgiltighet när konsert på konsert naggades i kanten av arenans dåliga akustik.
1. Paul Stanleys stämband
För cirka åtta år sedan sjöng min favoritsångare fortfarande som en gud. Nu är han bara spillror av sitt forna jag. Det är bedrövligt.
Bästa konserterna 2013
5. Iron Maiden på Friends Arena
Ramaskriet om det dåliga ljudet till trots, detta var en suverän konsert av Iron Maiden som var njutbar trots värmeslag och huvudvärk tolv låtar in i konserten. Att ett band mer än 30 år efter sin debut kan vara så bra som dessa britter är häpnadsväckande.
4. Ghost på Tyrol
Hur ofta händer det att man ler som ett fån, ryser och kallsvettas under en konsert? När Ghost intog Tyrol hände just detta. När jag promenerade hem var jag fortfarande i sådan trans att jag gick in i en lyktstolpe och föll rakt på arslet på Strandvägen. Respekt!
3. Tenacious D på Gröna Lund
En bisarr spelning på så många sätt. Ett sprängfyllt Gröna Lund, en publik som sjöng med i ALLA låtar och ett band som bjöd på sig själva och fick tiofallt så mycket kärlek tillbaka. Nu tror jag man kommer sluta prata om Bob Marleys bedrifter på Gröna Lund och istället prata om vad Jack Black och Kyle Gass åstadkom.
2. Bruce Springsteen på Friends Arena
Det blev tre besök på Friends Arena för att se Bruce Springsteen och hans E Street Band. Att ha fått höra hela Born To Run, Darkness On The Edge Of Town och Born In The USA är så galet att det nog först har sjunkit in när jag ligger på dödsbädden om 60 år.
1. The Darkness på Tyrol
I tio år hade jag väntat på att få se det bästa rockbandet som kommit från de brittiska öarna på 20 år och som de levererade! Poserna, mellansnacket, sången, publikkontakten och låtvalen. Allt var precis lika bra som jag hade fantiserat om. Att man fick träffa bandet och fick nya skivan Hot Cakes signerad gjorde inte saken sämre. Världsklass!
Bästa låtarna 2013
5. Queens Of The Stone Age – I Sat By The Ocean
Med skivan …Like Clockwork tog Queens Of The Stone Age på sig sin lite mer tillbakalutade låtskrivarkostym och toppade formen i detta spår. Allt är så snyggt: Josh Hommes karaktäristiska höga sång, den återkommande gitarrslingan och handklappandet i refrängen. Bravo!
4. Imperial State Electric – Underwhelmed
Nicke Andersson kan inte sluta stjäla från Paul Stanleys soloskiva från 1978, men vem bryr sig när det blir så fantastiskt som i andra spåret från Imperial State Electrics tredje studioalbum Reptile Brain Music.
3. Alter Bridge – Cry of Achilles
I det jämntjocka och tråkiga myllret av amerikansk radiorock sticker Alter Bridge ut tack vare starkt låtmaterial, Mark Tremontis imponerande gitarrspel och Myles Kennedys gudabenådade stämband. Med öppningsspåret till senaste skivan Fortress bjöd de på sin finaste stund hittills och dödade alla andra band i genren.
2. Michael Monroe – Ballad Of The Lower East Side
Efter 30 trevande sekunder exploderar första singeln från Michael Monroes skiva Horns And Halos i allt som är bra med rock n’ roll. Det finns många starka låtar på denna skiva men oftast kommer jag tillbaka till denna när jag vill sammanfatta helheten för någon.
1. Hey! Hello! – Lock For Rock (And Other Sporting Cliches)
Detta är låtskrivande på samma nivå som McCartney och Lennon. Kombinerat med riviga gitarrer och duettsång av Ginger Wildheart och Victoria Liedtke blev dessa fyra minuter och sex sekunder perfekta.
Bästa skivorna 2013
5. Alter Bridge – Fortress
Efter mellanplattan ABIII hade Alter Bridge en del att bevisa 2013. Lyckligtvis blev Fortress jämnstark med 2007 års Blackbird och tog bandet djupare i den hårdare riktning de färdats sedan den alltför Creed-färgade debuten 2004.
4. Imperial State Electric – Reptile Brain Music
Få blev nog lika glada som jag när Nicke Andersson skulle släppa en soloskiva efter att The Hellacopters stängde butiken. Soloalbumet blev Imperial State Electrics självbetitlade debut och bandets tredje studioalbum Reptile Brain Music är deras bästa alster i stark konkurrens med 2012 års Pop War.
3. Hey! Hello! – Hey! Hello!
Ginger Wildheart har mer musik i sig än vad Saharaöknen har sandkorn. Detta år slog han sig ihop med den amerikanska sångerskan Victoria Liedtke under namnet Hey! Hello! och levererade den bästa power pop jag hört.
2. Michael Monroe – Horns And Halos
Michael Monroe blåste huvudet av hur många som helst med kanonskivan Sensory Overdrive från 2011. Jag var något nervös inför uppföljaren, speciellt då låtskrivargeniet Ginger Wildheart lämnat bandet (till förmån för Dregen). All oro var lyckligtvis förgäves för Monroe och hans mannar höjde ribban ytterligare med Horns And Halos.
1. The Winery Dogs – The Winery Dogs
Jag rynkar alltid pannan när supergrupper sätts ihop. Alltför ofta har det resulterat i ofokuserade album där varje medlem bidrar med sina ingredienser utan att det blir en bra helhet. Billy Sheehan (Mr. Big, David Lee Roth, Steve Vai), Mike Portnoy (Dream Theater) och Richie Kotzen (Poison, Mr. Big) har dock lyckats med konststycket att undvika alla fallgropar och levererade en fantomplatta som får dig att tappa hakan oavsett om du tycker tre ackord räcker eller om du har 300 högskolepoäng i jazzgitarr. Låtskriveri och spelskicklighet i en sällsynt bra kombination.
Förhoppningar inför 2014
5. Nytt material från Metallica
Enligt egen utsago ska Metallica spela en ny låt i sommar. Det räcker för att hamna på denna topplista.
4. Att The Offspring kommer till Sverige
2012 års pigga album Days Gone By tog inte amerikanerna till Sverige och nu börjar mitt tålamod tryta. Jag har velat se dem sedan 1998…
3. STHLM Fields
Kul med en lovande festival för hårdrock och metal i centrala Stockholm. Att få se Metallica för sjätte gången lockar lika mycket som alltid.
2. Aerosmith på Tele2 Arena
Efter alla turer och kaos med Steven Tyler under de senaste åren trodde jag det skulle vara kört att få uppleva Aerosmith på våra breddgrader, men icke!
1. Att Van Halen kommer till Sverige
Får jag inte se dessa herrar innan de lägger ned för alltid kommer en del av mig att dö.